Lagfart
När du köper ett hus ska du ansöka om en lagfart - vilket i korta drag är ett skriftligt bevis på vem som äger en fastighet.
Lagfart är ett begrepp som man ofta hör talas om men som alla kanske inte vet exakt vad det betyder. När du köper ett hus ska du ansöka om en lagfart – vilket i korta drag är ett skriftligt bevis på vem som äger en fastighet. Du behöver inte ansöka om detta när du köper en bostadsrätt, endast hus och andra fastigheter. Hur det går till och vad du ska tänka på kan du läsa mer om här nedan!
När du har genomfört ett husköp måste du som står som ny köpare ansöka om att ändra lagfarten på vem som äger huset. Detta sker via Lantmäteriet och måste genomföras minst 3 månader efter att köpet gått igenom. Den som ska ansöka är den person som köpt huset – alltså den nya ägaren.
En lagfart:
Men vad behöver du egentligen en lagfart till? Ja, det kanske inte finns massor med användningsområden för detta men viktigast är att det måste finnas registrerat i fastighetsregistret vem som äger fastigheten och vilka tidigare ägare som funnits. Det är därför du ansöker om en lagfart efter ett husköp och inte efter ett köp av bostadsrätt eftersom det inte räknas som en fast egendom.
Andra användningsområden för detta kan vara exempelvis när du ska ansöka om kredit eller lån hos banken, som då kan komma att använda detta dokument som ett underlag för att kunna bevilja lånet. Utan detta dokument går det inte att bevisa vem som äger en fastighet. Ett bolån ger ju en viss fingervisning i detta sammanhang, men det registreras inte på samma sätt som en lagfart och alla individer förvärvar inte ett hus via ett bolån utan kanske får huset som ett arv eller en gåva.
Det som står i dokumentet är alltså bland annat vem som köpt bostaden, vad slupriset var och hur köpet gick till. Varje gång ett hus byter ägare måste en ny lagfart registreras hos Lantmäteriet som då kontrollerar att alla uppgifter stämmer såsom att köpehandlingarna uppfyller de formella kraven som ställs enligt lag.
Ansökan är inte gratis, varför det är viktigt att räkna in denna kostnad när du räknar på ditt eventuella bolån. Det tas två olika avgifter – en fast administrationsavgift på 825 kr som är samma för alla och en så kallad stämpelskatt som består av 1,5% av slutpriset på huset du köpt. Detta betyder att om slutpriset landar på 1 miljon kronor så ska du betala 15 000 kronor i stämpelskatt plus administrationsavgiften, vilka båda är en engångssumma.
En lagfart behöver även registreras när du tar emot ett hus som gåva eller som ett arv, men då slipper du betala stämpelskatten på 1,5% och behöver bara betala den fasta administrationsavgiften.
Alla fastigheter förutom bostadsrätter behöver en lagfart och detta är inte samma sak som ditt bolån utan något du ansöker om högst tre månader efter att köpet genomförts och fastigheten bytt ägare.
Lantmäteriet kommer vilja att du skickar med vissa dokument för att komplettera din ansökan med och dessa dokument är:
När detta moment är avklarat måste du även göra två lite småtråkiga men viktiga administrativa ärenden till. Ett pantbrev måste nämligen utställas till banken. Men vad är då ett pantbrev?
När du ska låna pengar till ett husköp eller ansöka om att belåna det hus du äger ytterligare, så vill banken alltid ha en säkerhet för att de kommer att få igen sina pengar. Vanligen använder man värdet på det hus man ska köpa, redan köpt eller en annan fastighet man äger som säkerhet för detta. Beviset för att banken får och kan tvinga dig att sälja huset om du inte sköter dina betalningar är detta pantbrev. Brevet verkar som ett juridiskt substitut för den fysiska fastigheten och är bankens trygghet. Pantbrev kan tas över av nästa köpare om det finns ett sådant eftersom det inte är kopplat till dig som person utan till själva fastigheten.
Ett pantbrev utfärdas online nuförtiden och inte på vanligt papper som för. Men det finns fortfarande kvar gamla fysiska pantbrev som är i omlopp och som fortfarande är giltiga. Alla nya brev måste dock skapas online.
I samband med att du skapar ett pantbrev för fastigheten gör du också en så kallad inteckning. Det betyder att man fastställer ett visst belopp i fastigheten som banken sedan har tillåtelse att göra utmätning på om du inte skulle sköta dina betalningar och åtaganden kring bolånet.
Inte heller processen med pantbrev och inteckning är kostnadsfri. Har huset inget pantbrev sedan tidigare blir kostnaden 2% av det belopp du lånar för att köpa huset. Det är alltså samma typ av stämpelskatt som du betalar för din lagfart men en högre procent. Du betalar även en registreringsavgift på 375 kronor. Den totala kostnaden för ditt pantbrev blir alltså 2% av lånebeloppet på huset (om inget pantbrev finns sedan tidigare) plus de 375 kronorna i fast avgift. Du kan även använda ett gammalt pantbrev och bara betala avgift för mellanskillnaden du intecknar när du exempelvis vill ansöka om att låna mer pengar.
Sammanfattningsvis finns det en del avgifter och förfaranden att hålla ordning på när det kommer till ett husköp. Är du ny husköpare så är det inte alltid man har stenkoll på alla dessa extra avgifter som är förknippat med ett husköp och detta kan komma som en otrevlig överraskning om du inte är förberedd. 1,5% och 2% i stämpelskatt kan låta lite, men när det gäller miljonbelopp så blir det trots allt ganska höga belopp att betala. Nu när du läst den här artikeln så har du fått mer kött på benen för ta kontroll över situationen och ditt eventuellt kommande husköp!