När du ska köpa bostad så behöver du i de allra flesta fall ta ett bolån från en bank för att finansiera köpet – om du inte har några miljoner liggandes på bankkontot. Banken låter dig dock aldrig låna mer än 85% av bostadens värde – detta kallas belåningsgrad – och resten på 15% måste du eller ni betala ut egen ficka. Läs vidare för att lära dig mer om belåningsgrad och vad du behöver tänka på när du tar ett bolån!
Belåningsgraden är en procentsats som appliceras på en bostads marknadsvärde när du ansöker om ett bolån hos banken. Du får max ha en belåningsgrad på 85% av bostadens värde, resterande 15 procent betalar du i kontantinsats av dina egna pengar. Har du inte pengar till kontantinsatsen kan du låna av familj, vänner eller ta ett lån hos en annan bank.
Det är alltid mer fördelaktigt att ha en låg belåningsgrad eftersom du då inte påverkas lika kraftigt av eventuella ränteförändringar på marknaden. Ju högre belåningsgrad desto mer sårbar är du. Har du möjlighet att amortera på ditt lån bör du därför göra detta för att på så vis sänka belåningsgraden efter hand. Har du en belåningsgrad på över 50% procent så är det krav på att du måste amortera.
Att räkna ut sin belåningsgrad är enkelt. Du tar det belopp du tagit i bolån och dividerar det med bostadens marknadsvärde. Säg exempelvis att du tar ett bolån på 1 000 000 kr för att köpa ett hus med ett marknadsvärde på 2 000 000 kr.
Exempel:
2 000 000/1 000 000 är lika med 0,5 vilket blir 50% belåningsgrad.
Belåningsgraden har stor betydelse när det kommer till amortering på ditt bolån. Om du hade planerat att slippa amortera så får du inte ha en belåningsgrad på över 50%. En amortering brukar ligga på några tusenlappar per månad och därför är det viktigt att du har koll på hur läget ser ut innan du bestämmer dig för att slå till och köpa hus eller bostadsrätt.
Under de senaste två decennierna har de svenska hushållen lånat mer och mer för varje år. Lånen har ökat snabbare än de disponibla inkomsterna, drivna av bland annat låga räntor och stigande bostadspriser. Skuldutvecklingen dämpades efter de två amorteringskraven som infördes 2016 och 2018, men tog sedan ny fart under coronapandemin.
Finansinspektionen 2022
Förutom att det är viktigt att ha koll på hur stor din belåningsgrad är eller kommer att bli så finns det andra viktiga punkter kring bolån som är bra att känna till. Du bör exempelvis känna till att du får göra ränteavdrag på den ränta du betalar på lånet varje år. Detta avdrag ligger på 30% och sker automatiskt genom att bankerna skickar över sina kontrolluppgifter till Skatteverket som sedan genomför ränteavdraget och betalar tillbaka pengarna till dig i form av skatteåterbäringen som kommer i april eller juni varje år – förutsatt att du deklarerat i tid. Detta ska du ta med i dina beräkningar när du gör en kalkyl över hur mycket ett bolån kommer att kosta dig på ett år.
Andra viktiga punkter kring husköp och bostadslån är exempelvis att du behöver ett lånelöfte från banken för att kunna buda på bostäder du är intresserad av. Detta ansöker du om innan du börjar gå på visningar. När du vunnit en budgivning så genomför man den formella ansökan om bolån hos banken där lånet godkänns (eller i värsta fall blir nekat, vilket sällan sker).
Efter köpet är klart måste köparen även ansöka om lagfart för att bli skriven som ny ägare av bostaden. Det finns kostnader som är kopplat till detta som du bör ta med i beräkningarna för bolånet.
