Reporänta
Reporäntan är vad man kallar den ränta som Riksbanken sätter när bankerna lånar pengar av dem.
Du har kanske hört talas om ordet reporänta eller styrränta tidigare men inte vet vad det egentligen betyder. Oroa dig inte – du är inte ensam att känna dig vilsen bland alla olika begrepp. Reporäntan är vad man kallar den ränta som Riksbanken sätter när bankerna lånar pengar av dem. Den här styrräntan kan ha mycket stor inverkan på hur dina månadskostnader ser ut för dina egna lån – speciellt vad det gäller bolån. Läs vidare för att lära dig mer om vad reporäntan innebär och hur den kan påverka din privatekonomi!
När Riksbanken ska låna ut pengar till en bank tar de en så kallad reporänta på pengarna. Denna ränta är den som styr hur marknadsräntorna ser ut på både bolån och privatlån och påverkar den ränta du som privatperson får av banken på den typen av lån, samt räntan du får på sparkonton. Reporäntan räknas som den absolut viktigaste räntan av dem alla och den används för att reglera inflationen. Inflationstakten i Sverige ska ligga på 2% varje år.
Inflation betyder att pengar tappar i värde efter hand som åren går och den takten måste man ha kontroll över för att inte skapa kaos på marknaden. När inflationen är hög blir pengarna värda mindre och varor samt tjänster blir dyrare, vilket leder till att folket inte vill spendera pengarna i samma utsträckning som när det finns balans. Det i sin tur leder till att den ekonomiska tillväxten minskar. Reporäntan används för att hålla inflationsnivån stabil och på en låg nivå.
Det är inte Riksbanken som på eget bevåg bara bestämmer en styrränta baserat på landets inflationsnivå vid tillfället, utan detta görs efter en analys av det rådande läget för världsekonomin i kombination med hur förväntningarna av inflationsutvecklingen ser ut. Den här bedömningen görs varje månad av Riksbanken. Man ser då över det aktuella konjunkturläget i världen och Sverige, sedan tas ett beslut om styrräntan ska sänkas eller höjas. Det betyder även att om Riksbanken vill höja inflationen så sänker man reporäntan, vill man sänka den så höjer man reporäntan.
Det tillfälle då du främst kommer märka av en höjning av reporäntan är om du sitter på ett väldigt stort bolån exempelvis. Eftersom en höjning av styrräntan även innebär att banken troligen kommer att höja din ränta på bolånet, kommer dina månadskostnader att öka ganska markant – bara av en liten höjning kan slå ut väldigt högt på ett stort bolån som helt plötsligt blir mycket dyrare varje månad.
Därför är det alltid mer riskabelt på så sätt att ha ett stort bolån till skillnad mot ett mindre, där du faktiskt kan klara av att hantera en liten höjning utan större problem. En minskning av reporäntan leder till mindre kostnader för lånet. I Sverige ligger styrräntan på en historiskt låg nivå sedan 2015 och det gör många svenskar oroliga för hur det klara av att hantera en kommande höjning.
Ett annat område som påverkas av reporäntan är den ränta du får på ditt eller dina sparkonton. Om Riksbanken sänker styrräntan sänks samtidigt räntan för sparkonton. Det betyder att du får mindre pengar i avkastning på ditt sparande, eller i värsta fall ingen avkastning alls. Om styrräntan höjs får du dock mer avkastning istället.
Den här upp och nedgången med räntan kan såklart även leda till att kostnaderna för dina privatlån ökar när bankerna blir tvungna att höja sin ränta, precis som med bolånen. Det leder också till att du får mindre pengar över i plånboken i slutändan.
Sources:
https://www.riksbank.se/sv/penningpolitik/vad-ar-penningpolitik/vad-ar-reporantan/