Skuldkvot

När man talar om skuldkvot syftar man på förhållandet mellan ett hushålls belåning och dess inkomster. Om du har en för hög kvot kan du bli nekad att få ett bolån från banken och därför kan det vara bra att läsa på lite kort om hur du påverkas av detta, för att på så vis förbättra din situation och eventuellt sänka skuldkvoten på sikt. Lär dig mer hur du räknar ut din skuldkvot och få annan nyttig kunskap inom ämnet genom att läsa vidare!

Vad innebär skuldkvot?

Skuldkvoten är alltså förhållandet mellan alla hushållets inkomster per år och dess belåning. Vi kan ta en familj med två barn som exempel: säg att båda föräldrarna tillsammans tjänar 45 000 kr i månaden efter skatt, vilket blir 540 000 kr per år, samt att de får barnbidrag på 1 000 kr för varje barn per månad. De har också ett bolån på 2 miljoner kr samt CSN- skulder på 500 000 kr och övriga krediter och lån på 100 000 kr. Den totala skuldsättningen blir då 2 600 000 och det ger en skuldkvot på ca 481%, vilket är ganska högt. 

Det finns ingen gyllene regel för vilken skuldkvot som är acceptabel och inte, men du ska helst ligga under 400% och absolut inte över 600%. Det kan bli mycket svårt att få igenom ett bolån hos en bank när du har för hög skuldkvot. Tänk på att tillgångar inte räknas in i detta fallet. Skulle du äga ett hus som är värt många miljoner kan du ändå inte räkna med det. Här räknar man inkomster från lön.

Den svenska skuldkvoten

För några år sedan (2014) var Sverige ett av de högst belånade länderna i hela världen. Faktum är att vi kom på andra plats med 295% av BNP, vilket till och med var högre än Spaniens belåning vid samma tillfälle på 293% av BNP. Idag ligger medelskuldkvoten för svenska hushåll på ca 366%, vilket fortfarande är ganska högt. Stockholmsområdet har länge varit den högst belånade delen av landet eftersom huspriserna är så höga just där. Den svenska landsbygden är mindre belånad. 

Svenskarna blir tack vare den höga belåningen också mycket mer känsliga för ränteförändringar som kan komma med stora ekonomiska kriser. Helt plötsligt kan du stå där med en räntekostnad på flera tusen kronor mer i månaden och få stora problem att klara av att betala lånet. Därför är det viktigt att du inte lånar mer än vad du kan hantera och att alltid räkna in kostnaden för en eventuell räntehöjning när du räknar på hur mycket du har råd att låna till. 

Hur påverkas du av skuldkvoten?

När din skuldkvot ökar måste du också betala mer i amortering på ditt bolån. Att amortera betyder att du betalar av skulden på huset och inte bara räntan. När kvoten når över 4,5 gånger hushållets totala årsinkomst kommer banken att höja din amortering till 3%. Detta leder till att du får högre utgifter varje månad – vilket de flesta helst vill undvika. Denna regel om amorteringskrav gäller dock endast lån tagna efter den 1 mars 2018. 

Låginkomsttagare påverkas i högre grad eftersom det är själva förhållandet mellan inkomster och belåning som står i centrum här. En plötslig ränteökning för en person med låg lön slår hårdare än för en höginkomsttagare. Det kan också vara svårt att få det bolån du behöver med en hög skuldkvot trots att du har tillgångar och inkomster så att du klarar dig gott och väl. Men eftersom skuldkvoten inte tar hänsyn till tillgångar kan banken neka dig ändå.

Skuldkvotstak

Skuldkvotstaket är något som infördes och rekommenderades av Finansinspektionen och som de flesta svenska storbanker följer. Det innebär i praktiken att banken inte får ge ut ett bolån till någon där beloppet överstiger 6 gånger årsinkomsten efter skatt, alltså ett skuldkvotstak på 600%. Alla banker följer inte denna rekommendation enligt punkt och pricka. En del banker använder sig av ett tak på 500% och en del banker använder inget tak alls.

Tanken är att inte bidra till att svenska folket belånar sig upp över öronen och tappar kontrollen över situationen. Däremot skapar det problem på andra håll eftersom allt fler får svårare att ha råd med att köpa sin egen bostad. Som ung drabbas du ofta hårdare av skuldtaket eftersom du ännu inte hunnit komma upp i en bra månadslön eller hunnit betala av dina lån i speciellt hög utsträckning. För de äldre blir det också ett problem när inkomsterna blir lägre när man inte längre kan eller orkar jobba. 

Räkna ut din skuldkvot

Att räkna ut din skuldkvot är mycket enkelt. Du tar hushållets inkomster från lön (om ni är två räknar ni ihop era löner efter skatt per år) dividerat med alla lån och krediter, inklusive eventuella CSN-lån och sedan tar du det beloppet gånger 100 för att få fram procenten. 

Exempel: Belåning på 2 600 000/årsinkomst på 540 000 kr x 100 = 481%

Du har ingen rätt att kräva av banken att de ska räkna om din kvot. Dock görs en automatisk omräkning varje år eftersom man kanske betat av på sin skuld under den tiden och även fått högre inkomster. Eller tvärtom. Har din skuldkvot ökat finns risk att du kan behöva amortera ett högre belopp på ditt bolån om du kommer över 4,5 gånger årsinkomsten i total belåning.

Hur sänker jag min skuldkvot?

Självklart kan du påverka din skuldkvot till viss del om du sätter dig ner och ser över situationen. Men det som måste ske är att antingen belåningen sjunker eller att inkomster ökar. Om du amorterar på ditt bolån kommer skuldkvoten successivt att sänkas – därför rekommenderas alltid att amortera om det går. Du kan även använda dig av andra sätt för att samtidigt öka dina inkomster. Kanske skaffa ett extrajobb eller till och med byta jobb. För att öka lönen måste man oftast byta jobb, det är betydligt svårare att få stora löneökningar hos samma arbetsgivare. 

Vad du kan göra för att sänka kvoten:

• Amortera 
• Skaffa ett extrajobb
• Byt jobb
• Eller förhandla om högre lön

Källor

1. https://www.ekonomifakta.se/fakta/ekonomi/hushallens-ekonomi/hushallens-skulder/
2. https://www.ekonomifakta.se/Ordlista/Skuldkvot/