Mellan mars till maj varje år är det dags att deklarera. Det innebär att du godkänner den deklaration som Skatteverket skickar ut till dig och där det står om du får tillbaka pengar från årets skatt som betalats in eller om du måste betala tillbaka. Om det har betalats in för mycket skatt på dina inkomster under året får du skatteåterbäring på det överstigande beloppet och om det betalats in för lite måste du betala tillbaka den summa som anges i deklarationen innan ett visst datum. Du kan också göra avdrag för olika områden om du vill och då få tillbaka mer pengar. Men hur gör man och vad måste du tänka på när du deklarerar? Läs vidare för att lära dig mer!
En deklaration är ett dokument som skickas ut årligen till alla svenska medborgare som är 18 år eller äldre. Du kan deklarera om du är yngre än så men då krävs även en underskrift från barnets förmyndare. I detta dokument sammanfattas dina inkomster från det föregående året och hur mycket du (din arbetsgivare) har betalat in i skatt. I deklarationen staplas alla inkomster, räntor och skatter upp och din slutskatt visas, samt den eventuella mellanskillnaden.
Om din arbetsgivare betalat in för lite skatt under året av någon anledning (vilket händer titt som tätt) kommer du att få så kallad kvarskatt vilket betyder att du måste betala in det belopp som saknas till Skatteverket. Du får några månader på dig att betala in hela beloppet.
Får du istället skatteåterbäring så betyder det att du får tillbaka överskottet redan till våren/sommaren beroende på hur och när du deklarerar. Om du inte skickar in handlingarna i tid – antingen online eller fysiskt – kommer du inte att få tillbaka dina pengar i tid. Dessutom får du betala förseningsavgift på mellan 1 250 kr-3 750 kr. Lämnar du inte in den alls kommer du att bli så kallat skönsbeskattad och då gör Skatteverket en uppskattning på hur stora dina inkomster varit under året. Detta är dock inget att rekommendera då du kan gå med förlust på det här sättet.
I Sverige skickas deklarationen ut mellan mars och april till alla hushåll och privatpersoner som är över 18 år. Den kommer hem i fysisk form i brevlådan. Exakt när du får hem din egen går inte att säga men Skatteverket brukar ange på sin hemsida när specifika områden i landet har utdelning. Det är viktigt att du sparar dokumentet på en bra plats eftersom du kan komma att behöva det längre fram även om själva deklarationsprocessen för året är avslutad. Du kan behöva bevisa din årsinkomst i olika sammanhang exempelvis.
Det som är så bra med att deklarera är att du även får göra avdrag på vissa saker som anges som avdragsgilla hos Skatteverket. Vanliga exempel på områden där du får göra avdrag är till exempel RUT- och ROT- avdrag, resor till och från jobbet, arbetskläder, privata mobiltelefoner som används i tjänst, arbetsredskap och ränteavdrag. Om du exempelvis pendlar långt för att komma till och från jobbet kan du göra avdrag på ditt buss- eller pendelkort och få tillbaka pengar för detta.
När det kommer till ränteavdrag så är det något som sker per automatik då dina långivare skickar kontrolluppgifter till Skatteverket om hur mycket ränta du betalat under året inför varje deklaration. Sedan drar Skatteverket av 30% på dessa kostnader och ger tillbaka till dig. Men det behöver inte betyda att du får pengar tillbaka i slutändan – det beror på helheten och om du fått mycket kvarskatt till exempel så kanske du går plus minus noll när ränteavdraget läggs på.
RUT- avdrag är avdrag för hushållsnära tjänster såsom Rengöring, Underhåll och Tvätt och ROT- avdrag är avdrag för ombyggnad och renovering och står för Renovering, Ombyggnad och Tillbyggnad. Med RUT-avdraget får du göra avdrag på 30% och för ROT-avdraget 50%.
Vanliga avdrag:
Du kan skicka in din deklaration på flera sätt, men det vanligaste är via vanlig post, att lämna in den direkt på Skatteverkets kontor eller genom att signera handlingarna online på Skatteverkets hemsida genom att använda dig av din e-legitimation/BankID. Detta måste ske innan deadline varje år vilket brukar vara i början av maj månad.
Normalt sett ska din deklaration vara inlämnad senast den 31 mars varje år eller i början av maj. Vilket av dessa datum du ska förhålla dig till beror på när du sedan vill få in din skatteåterbäring på bankkontot. Om du skickar in den redan i mars får du pengarna till påsk och skickar du in den senast i början av maj kommer pengarna innan midsommar.
Om det betalats in för mycket skatt under året i jämförelse med den skattetabell du går under (baserat på den kommun du är bosatt i) kommer du att få tillbaka skatt. Det överstigande beloppet kan sättas in direkt på ditt konto. Har du bara angett ditt kontonummer hos Skatteverket i tid så sker detta per automatik bara du skickat in deklarationen i tid.
Att betala kvarskatt är inte riktigt lika kul som att få tillbaka pengar på skatten. Det kan kännas riktigt tungt för en del eftersom man har svårt att påverka exakt hur arbetsgivaren väljer att beskatta sina anställda. Det är således inte ditt eget fel att så har skett. Men du brukar ha flera månader på dig att betala igen skatteskulden, så oroa dig inte!
Du kan faktiskt ändra i din deklaration så långt som 6 år tillbaka i tiden, detta gör du då skriftligen till Skatteverket. Men du kan också ändra i årets deklaration om du ännu inte fått slutskattebeskedet. Det enda du behöver göra är att logga in på Skatteverket med ditt BankID och öppna deklarationen igen.
